we should go and dance

Annandag jul var en dag som var mer efterlängtad än julafton. Skulle nämligen få träffa alla växjö-tjejerna igen! Vi var hemma hos Maja och bytte julklappar, åt godis och drack julmust, lyssnade på musik och pratade. Fick en så himla fin plansch av Johanna, som jag hade tänkt köpa själv bara några dagar tidigare, men sen gjorde jag inte det och det var ju bra.
 
Efter några timmar gick vi hem till mig, beställde pizza, bytte om och drack öl. 
 
Hjälpte varandra med eyeliner och sånt, och jag tog fram en flaska med glitterspray som fastnade i spray-läget inne i badrummet, så det var bara att glittra i så många hår som möjligt så mycket som möjligt. Världens bästa grej ändå! Fick glitter överallt och var mer pepp än någonsin.
Lite bättre glitter-bild.
 
Kramades mycket också, många har man ju inte träffat på länge.
 
Efter några timmar kom Emma som hade fastnat i Frankfurt på väg hem från Italien. Hon fick bland annat en halsduk av mig som jag gjort i skolan.
 
Seriöst poserande + Henrietta, Emma och jag som försöker skriva i luften. Gick ju sådär. 
 
Sen hamnade några stycken i en liten hög på golvet, två taxi kom alldeles för snabbt och vi gick in på Grace. Där var det dans och kramande av andra som man inte träffat på länge, skratt och några tårar, ett försök till en duett av Balladen om Fredrik Åkare som genomfördes mycket dåligt på grund av alkohol och lång text, men det var fint ändå, några flykter och shots tio minuter innan stängning. Till slut hamnade vi som vanligt på McDonalds, åt flottiga pommes frites och diskuterade möjligheterna för efterfest. 
Dagen efter vaknade jag efter alldeles för få sömntimmar i misär. Låg kvar i sängen och tittade på Rasmus på luffen länge länge tills jag orkade ta mig upp, tvätta ur glittret ur håret, diska tjugo klibbiga glas, torka av bord och golv, och plocka upp glasskärvor. Ändå - så väldigt värt det. 
festligheter | |
Upp