14 från när Emma hälsade på
Som sagt så fick jag ju besök i onsdags. Efter skolan mötte jag upp Emma på centralen, och vi gav oss hem till mig. Eftersom att det var studentrabatt på världens bästa grej, dvs avokado, förra veckan lagade vi mat med nämnda frukt + annat gott. T.ex. edamame och halloumi. Det blev en sånhär sallad.
Morgonen efter fortsatte på samma tema. Har nog aldrig ätit så mycket avokado som vi gjorde under dessa dagar.
Efter frukosten gick vi ner till stan. Vi mötte en så himla gosig katt på vägen, som vi inte kunde slita oss från. Hen ville bara bli klappad, och vi sa inte emot.
Efter kattklappande gick vi i diverse affärer, och köpte varsin billig klänning på myrorna.
Samt åt sushi, med avokado. Göteborg är så bra på sushi. Det finns i varenda gathörn känns det som, och det är ofta ganska billigt.
På kvällen kom Robin förbi. Han hade med sig massa finöl, och Emma och jag hade handlat enormt mycket mat. Anledningen till detta? Thanksgiving! Förra året "firade" Robin och jag det för första gången. Då bodde jag i Borås, vi åt framför teven, och maten vi lagade blev ganska tveksam, så i år hade vi bestämt oss för att satsa lite mer.
Det blev en enorm förbättring! Vi gjorde ugnsgratinerade portobellosvampar fyllda med tomat och spenatröra, och med getost på toppen, krämigt potatismos med massa konstiga ingredienser, gratinerad butternut med fetaost, och en sallad med chevre och rödbetor. Det tog typ 3 timmar, och då ska en ändå veta att detta bara är en bråkdel av vad de äter i USA. Sjukt. Vi gjorde även en pecannötspaj, som vi åt nån timme senare, när den värsta matkoman lagt sig. GOTT!!!
Sen blev det sent, vi hade druckit massa öl + äggtoddy, och då kändes jazzhuset som det enda rimliga. Där dansade vi till Håkan, Krunegård och Broder Daniel, tills det var stängning och vi fick ramla hem igen.
Fredagen var av förklarliga skäl en ganska trött dag. Vi sov länge, och sen spelade vi Harry Potter-monopol som vi pysslat ihop själva (väldigt bra pyssel). Plus åt pecannötspaj.
Sen var det dags att tagga om och bege sig iväg på nytt! Robin till förfest, och Emma och jag till Pustervik.
Där vi såg denna mannen, alltså Markus Krunegård. Han var så himla bra, och långt efter att han gått av scenen sjöng publiken textraden stjärnfall, stjärnfallet är jag, och du är himlen jag föll från den dan. Det var så fint.
Sen blev det lördag, och det var dags för Emma att åka tillbaka till Kalmar igen. Snälla snälla flytta hit snart.
FY vad mysigt vi hade det, jag blir ju tårögd, särskilt när jag tänker på att vi skulle kunna ha det såhär så mycket oftare om jag flyttade dit. Jag SKA flytta dit!