withheartshapedbruises - Sew along blus: mönsterförändringar

Sew along blus: mönsterförändringar

Det här är den andra delen i min och Fredrikas sew along, där vi utifrån samma grundmönster syr två helt olika blusar. Jag kommer sy en blus med krage med kragstånd, ok och manschetter. Fredrika kommer sy en blus med liggande krage, och rosett i halsen. Båda blusarna kommer ha bystinsnitt, knäppkant och ärmsprund. Med oss i sew alongen är även Sara, Sandra och Ellen. Under tiden som sew alongen pågår har vi ett samarbete med Tygverket, där ni som läsare får 10 % rabatt på ett köp på deras hemsida om ni anger koden: fredrikaochjosefine.

Pst... Ni glömmer väl inte att följa sew alongen på instagram och tagga era bilder med #sewalongblus?

Idag ska vi prata om mönsterkonstruktion. För att visa hur mycket man kan förändra ett mönster har både Fredrika och jag utgått från samma grundmönster, vilket är ett blusmönster från stoff och stil. Ärligt talat skulle jag inte rekommendera detta mönster. Jag tyckte att mönstret var väldigt stort och långt, och jag har gjort mycket mönsterförändringar. Oavsett om du ritar ett eget mönster eller utgår från ett befintligt kan det finnas ändringar du behöver göra, och jag kommer gå igenom de ändringar jag gjort nedan. Men först går vi igenom materialet.

Tips: Om du använder ett mönster du inte testat innan, sy en toile innan du börjar klippa i fintyget. En toile är ett test av mönstret, där du använder ett billigt tyg du inte bryr dig så mycket om, kanske ett gammalt lakan. Du behöver inte sy toilen det finaste du kan, och det är ingen mening att lägga till alla detaljer, en toile sys bara för att se om formen på plagget är som du vill.

Förkortningar:

MB: Mitt bak

MF: Mitt fram

MVK: Mot vikt kant

- Papper. Ska du rita ett eget mönster rekommenderar jag att köpa mönsterpapper (finns billigt i sybehörsbutiker), men ska du exempelvis bara göra ändringar på kragen går det lika bra med bakplåtspapper eller vanligt A4-papper.

- Måttband

- Linjal, helst en vinkellinjal om du har.

- Penna. Jag använder alltid blyertspenna när jag konstruerar, det är lätt hänt att något streck blir snett eller fel, och då är det skönt att kunna sudda ut det så en slipper bli förvirrad.

- Eventuellt kartong. Om du behöver en vikmall, eller tycker det är lättare att göra mallar till detaljer i kartong och sen rita av direkt på tyget.

- Tygkrita eller tygpenna.

1: Jag tog bort hela knäppkanten, och konstruerade istället en egen. Hur den ser ut kommer längre ner. Detta innebär att jag bara har kvar mitt fram-linjen.

2: För att få lite form i blusen la jag till bystinsnitt. Om du, som jag, utgår från ett mönster utan bystinsnitt, men vill lägga till ett finns det flera bra youtube-tutorials på hur man kan göra. Här är till exempel en video där en mycket pedagogisk kvinna visar exakt hur det går till.

3: Jag tyckte att vecket mitt bak var alldeles för djupt, så jag halverade det till 3 cm.

4: Som sagt, mönstret var jättelångt. Jag kortade av det ca 22 cm, och formade nederkanterna.

5: Jag ville ha ärmar med mycket rynk kring handlederna, och därför spräckte jag upp ärmdelen på 3 ställen, och la in extra vidd. Vill du bara öka upp ärmarma lite går det bra att lägga till på sidorna, men när man ska lägga till mycket vidd blir resultatet mycket bättre om man spräcker på flera ställen. Det enklaste sättet att göra denna förändringen är att rita raka, vertikala linjer på mönsterdelen och klippa längs med linjerna, så att du får 3 delar. Därefter lägger du dina delar på mönsterpapper och tejpar fast dem så att översta delen (ärmkullen) behåller samma form som innan, men nederdelen av ärmen blir vidare.

Nu är grundändringarna gjorda, och det är dags att gå in mer på detalj på respektive mönsterdel. På bilderna har jag inte lagt till sömsmån överallt, men självklart ska du göra det om sömsmån inte ingår i det mönster du använder.

Till att börja med tänkte jag prata lite om skjortknäppningar. För att kunna knäppa ett plagg måste delarna gå omlott, och man måste då lägga till en knäppkant. Knäppkanter kan konstrueras och sys på massa olika sätt, men jag har valt att göra en knäppkant med lös knappslå. Detta innebär att höger och vänster framstycke ser olika ut.

Hur bred knäppkanten är beror på hur stora knappar du tänkt använda. En vanlig knäppkant på skjortor är ca 2,5-4 cm. Min blus har en knäppkant på 3 cm.

Tips: öppna bilden i en ny flik och zooma in om du har svårt att se måtten på bilden.

Tips: Damplagg och herrplagg knäpps från olika håll. Jag har anpassat konstruktionen till damknäppning, ska du sy ett herrplagg blir allting spegelvänt.

Höger framstycke: Är den del som kommer sys ihop med knappslån, och ha knapphål. Från mitt fram-linjen lägger du till halva knäppkantens bredd, i mitt fall 1,5 cm. Sen lägger du till 1 cm sömsmån.

Knappslån: Knäppkantens bredd + sömsmån på båda sidorna. I mitt fall blir knappslån 5 cm bred, då min knäppkant är 3 cm.

Vänster framstycke: Är den del som kommer ha knappar. Precis som på höger framstycke lägger du till halva knäppkantens bredd, 1,5 cm från mitt fram-linjen. För att stabilisera tyget där knapparna är fästa behöver tyget vara dubbelt, och därför lägger du till knäppkantens bredd, i mitt fall 3 cm. Därefter sömsmån på 1 cm.

Ok och bakstycke: Här har jag inte gjort några fler ändringar.

Markeringar: klipp små stämhack (ca 0,5 cm) i mitt fram-linjen, viklinjen, insnittsbenen, vecket, och mitt bak på oket och bakstycket. Markera med penna eller krita på tygets avigsida där insnittsbenen möts.

Sömsmån: 1 cm runt hela mönsterdelarna, utom i fållen där den kan vara 1,5-2 cm.

Ärm: Om du ska ha manschetter på din skjorta behöver du även ett ärmsprund. Det finns flera olika varianter på ärmsprund, men de läggs nästan alltid på bakre delen av ärmen (den vänstra sidan av ärmen på bilden ska alltså sys mot framstycket, och den högra mot bakstycket). Sprundet ska vara i mitten av bakre delen. Klipp upp så långt som du vill att sprundet ska vara, i mitt fall 12 cm. Nej, det är ingen fara att klippa redan nu. Tycker du det känns läskigt kan du markera med krita eller penna på tygets avigsida.

Sprundremsor: Den smala delen ska vara lika lång som sprundet, och 2 cm bred. Den breda delen ska vara sprundets längd + 3 cm, och 5 cm bred.

Manschett: Bredden på manschetten ska vara ungefär din handledsvidd + 6 cm. Höjden bestämmer du själv, jag ville ha en ganska smal manschett och valde 3 cm. Eftersom manschetten ska vara dubbelvikt gör du höjden dubbel så lång, i mitt fall alltså 6 cm.

Markeringar: klipp stämhack där manschetten ska vikas. Klipp eventuellt stämhack där ärmen ska passas ihop med fram och bakstycke.

Sömsmån: 1 cm hela vägen runt ärmen och manschetten, ingen sömsmån på sprundremsorna.

På det grundmönster Fredrika och jag använde fanns det någon typ av kragstånd. Den delen tappade jag bort, så jag vet inte hur bra den var konstruerad. Jag valde att göra en egen istället. Att konstruera en krage är faktiskt inte särskilt svårt.

Jag har valt att göra krage med kragstånd. Det innebär att kragen är i två delar, vilket är det vanligaste på skjortor där kragen står upp i halsen. Ska man göra en liggande krage, som Fredrika gör på sin blus, konstrueras kragen på ett helt annat sätt och det behövs ingen kragstånd.

Dra en rät vinkel som grundlinje. Har du ingen vinkellinjal kan du t.ex. använda en bok för att dra dessa linjer.

Kragstånd: Börja med kragståndet. Mät på dina andra mönsterdelar hur långt halva halsringningen är, från mitt bak till mitt fram-linjen. Det brukar vara ca 18-19 cm. Avsätt den längden på din grundlinje, plus 1,5 cm för halva knäppkanten (om du som jag har en knäppkant på 3 cm, annars ändras detta måttet).

För att få form på kragståndet behöver du höja det ca 1 cm vid framkanten. Forma kragståndets nederkant, det ska gå upp och möta 1 cm-punkten efter ca 2/3-delar av halva halsringningens längd.

Rita sen ut och forma överdelen av kragståndet efter bilden.

Krage: Höj ca 1,5 cm från kragstånden på mitt bak-linjen. Rita sen ut kragens form. Det är viktigt att nederdelen av kragen är lika lång som överdelen av kragståndet till mitt fram-linjen. Eftersom jag gör en 70-talskrage blir min kragsnibb lång och spetsig, men det kan se väldigt olika ut. Titta på kragar du har hemma och jämför!

Markeringar: klipp stämhack för mitt fram och mitt bak, och eventellt där axelsömmen går.

Sömsmån: 1 cm på alla sidor

OBS: krage och kragstånd är alltså två olika mönsterdelar, fast de konstrueras tillsammans.

Nu är konstruktionen klar! Det är dags att klippa ut dina mönsterdelar.

Tyget:

Vänster framstycke x1

Höger framstycke x1

Knappslå x1

Ok x2 (mot vikt kant)

Bakstycke x1 (mot vikt kant)

Ärm x2

Sprundremsor x2